är det okej att må bra i ett sånt här läge?

vet inte riktigt hur jag ska kunna förmulera mig. vill absolut inte skriva om privatsaker som folk kan gå in och läsa här på min blogg. men, everything happens for a reason. det känns lite konsitgt, fast på ett halvbra sätt, haha. jag är ju bara 17år, har ju hela livet framför mig!
livet är för kort för att ha tråkigt.